Astma och allergi är Sveriges vanligaste kroniska sjukdomar och påverkar ofta under hela livet. Trots att så många människor regelbundet behöver söka vård för sina symtom upplevs kunskapen inom vården om astma- och allergidiagnoser som låg.
Detta är en paradox. Men det går att förändra.
Med utgångspunkt i Finlands intressanta nationella allergiprogram presenterar vi aktuell kunskap om astma, allergi och toleransutveckling. Konferensen kommer också behandla vilka möjligheter det finns att initiera ett program liknande det finska även i Sverige.
Konferensen kommer beröra diagnoserna allergi, astma, atopiskt eksem och annan överkänslighet. Den riktar sig till den medicinska professionen, beslutsfattare inom vårdområdet samt till medlemmar i Astma- och Allergiförbundet.
H.M. Drottningen invigningstalar. Drottningen är Astma- och Allergiförbundets beskyddare och är djupt engagerad i alla barns rätt till en trygg uppväxt. Drottningen intresserar sig särskilt för forskning rörande barns och äldres hälsa och livskvalitet.
Maritha Sedvallson, ordförande Astma- och Allergiförbundet
Kristina Ljungros, generalsekreterare Astma- och Allergiförbundet
Robert Hejdenberg, ordförande Astma- och Allergiförbundets forskningsfond
Lena Hallengren, socialminister (S)
Göran Hägglund, tidigare socialminister (KD) och dagens moderator
Nya rön om toleransutveckling öppnade dörren till allergiprogrammet i Finland. Vad ville man uppnå? Och hur ser resultaten ut tio år senare?
Punkten hålls delvis på engelska.
Toleransutvecklingen har varit en av de ledande delarna i det finska allergiprogrammet. Varför har det varit så kontroversiellt hos oss? Vad kan vi lära av Finland och ta med till ett svenskt allergiprogram? Vilken kunskap finns och vilka råd bör vi ge inom primär- respektive sekundärprevention?
Möjlighet att besöka mässa och mingelrum
Luftvägsregistret – vad säger 600 000 lungor om den svenska vården?
Vilken nytta har vården och patienterna haft av kvalitetsregistret och de nationella riktlinjerna för astma? Vilken betydelse har det haft för en bra och jämlik vård?
Caroline Stridsman, registerhållare, Luftvägsregistret
Atopiskt eksem – nutid och framtid
Vilka nya behandlingar finns, och vilka ligger inom räckhåll? Vad hoppas vi uppnå med det nya kvalitetsregistret, SwedAD, och vad skulle nationella riktlinjer göra för skillnad?
Maria Bradley, professor och överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset /KI
Passet avslutas med ett samtal mellan talarna.
Alla förinspelade programpunkter finns tillgängliga under hela konferensen. Möjlighet finns även att återkomma och titta i veckan efter konferensens genomförande. Varje programpunkt i break-out sessions är generellt 8 – 15 minuter. Programpunkter presenteras här och under rubriken "Break-out sessions" högst upp på sidan.
Möjlighet att besöka mässa och mingelrum.
Hur skapas förutsättningarna för bästa möjliga vårdmöte i vår nya digitala vård? Hur ser vi till att kunskapen som behövs finns där och då och sen i patientens vardag?
Anders Ekholm, senior rådgivare, Institutet för framtidsstudier
Vad vet forskningen idag om orsaker till allergier, astma och andra lungproblem hos barn? Vad vet vi om genetiska faktorer, livsstil och miljöexponering – och vad avgör hur sjukdom utvecklas på lång sikt upp i vuxen ålder? Kommer vi på sikt kunna bota astma? Under passet knyter vi ihop aktuell kunskap kring astma och allergi med ett mer generellt förebyggande arbete.
Erik Melén, professor och barnläkare, Karolinska Institutet
Alla förinspelade programpunkter finns tillgängliga under hela konferensen. Möjlighet finns även att återkomma och se allt material fram till den 21 mars. Varje programpunkt i break-out sessions är generellt 8 – 15 minuter. Programpunkter presenteras här och under rubriken "Break-out sessions" högst upp på sidan.
Möjlighet att besöka mässa och mingelrum.
Varför har vi inte mer fokus på en kronisk sjukdom som berör en tredjedel av befolkningen och är den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn? Vad borde ett svenskt allergiprogram innehålla? Hur omsätter vi forskningsresultat och goda exempel i praktiken? Vilken myndighet ska få ansvaret?
Paneldiskussion med Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson, Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström samt Mattias Fredricson, enhetschef på Socialstyrelsen med ansvar för nationella riktlinjer.
Vad måste göras och vem tar ansvar? Hur kommer vi vidare?
Paneldiskussion med Acko Ankarberg Johansson (KD) ordförande i Riksdagens socialutskott, Dag Larsson (S), ledamot av Riksdagens socialutskott och Marie Morell (M) ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation.
Här följer vi upp det som sagts på nationell nivå, och diskuterar vidare kring vad som kan göras lokalt/regionalt.
Samtal med inbjudna regionala politiker
Moderator: Maritha Sedvallson, förbundsordförande
Samtal med inbjudna regionala politiker och vårdpersonal från Kronoberg, Blekinge och Skåne
Moderator: Pernilla Alm-Ramberg, aktiv i arbetsgruppen
Samtal med regionala politiker, allergisamordnare(SLSO) samt medlemmar.
Moderator: Eva-Marie Dufva, vice ordförande i Astma- och Allergiregion Stockholm-Gotland.
Konferensen genomförs digitalt, men det kommer kännas som att du är med oss på plats! Du kan uppleva de flesta av en vanlig konferens fördelar - och några till! - från din egen dator. Anmäl dig redan nu!
Anmäl dig senast den 15 mars!
H.M. Drottningen är Astma- och Allergiförbundets beskyddare och är djupt engagerad i alla barns rätt till en trygg uppväxt. Drottningen intresserar sig särskilt för forskning rörande barns och äldres hälsa och livskvalitet.
"Vården och omsorgen ska funka, oavsett vem du är eller var i landet du bor. Det ser jag som min viktigaste uppgift de kommande åren. Det är en fråga om trygghet, svenska folket förväntar sig vård och omsorg av den allra högsta kvaliteten. Och det ska vi leverera."
Lena Hallengren på regeringens hemsida
Johan Carlson är ursprungligen infektionsläkare och docent i infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet. Han utnämndes 2009 till generaldirektör på dåvarande Smittskyddsinstitutet. 2013 meddelade regeringen att man avsåg bilda en ny myndighet – Folkhälsomyndigheten – som skulle bestå av Smittskyddsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut och delar av Socialstyrelsen. Carlson utsågs till särskild utredare med uppgift att leda bildandet av den nya myndigheten och är från och med 1 januari 2014 Folkhälsomyndighetens första generaldirektör.
Agnes Wold har varit ordförande i Kvinnliga akademikers förening och är medlem i Högskoleverkets jämställdhetsgrupp. 2006 utsågs hon till hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola. Sedan 2008 är hon överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, även verksam som professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. I januari 2014 uppmärksammades att Wolds forskargrupp hade utvecklat ett lovande generellt vaccin mot allergi, ett bakterieprotein som fungerar som antigen och stimulerar immunförsvaret. Agnes Wold har också skrivit ett flertal böcker.
Christer Janson (med dr) är professor och överläkare vid allergi- och lungkliniken vid Akademiska sjukhuset. Specialområden är astma och KOL, epidemiologi och remodellering. Han är även ordförande för Svenska föreningen för allergologi, SFFA, och sitter i forskningnämnden för Astma- och Allergiförbundets forskningsfond.
Annica Sohlström är sedan 2016 generaldirektör för Livsmedelsverket. Innan dess arbetade hon fem år som generalsekreterare för Forum Syd. Under åren 2001 till 2010 arbetade Sohlström som chefsnutritionist, enhetschef, och avdelningschef på Livsmedelsverket.
Acko Ankarberg Johansson är sedan 2018 ordförande i Riksdagens socialutskott. Tidigare har hon en lång politisk karriär, bland annat som KD:s partisekreterare 2011-2018 och som Jönköpings första kvinnliga kommunstyrelseordförande 2006-2010.
Magnus Wickman har sedan 80-talet forskat på utvecklingen av allergisjukdom bland barn och unga. Han har lett en av världens största studier av barnallergi, den så kallade BAMSE-studien, med 4000 barn födda 1994 i Stockholm. Faktorer som studerats har varit ärftlighet inklusive genetiska markörer, tidiga infektioner och kostfaktorer inklusive bröstmjölk, luftföroreningar såsom exponering för tobaksrök, luftföroreningar från inomhusmiljön och biltrafik. Betydelsen av tidig exponering för allergen har också studerats.
Maritha är speciallärare i sin profession och har suttit i förbundsstyrelsen sedan 2007. 2013 blev hon vald som Astma- och Allergiförbundets ordförande och sedan 2014 sitter hon även i styrelsen för Funktionsrätt Sverige. 1996 startade Maritha upp en lokal Astma-och Allergiförening och engagemanget där finns kvar även idag parallellt med de nationella uppdragen.
Tari Haahtela är professor emeritus i medicin och ledde Finlands allergiprogram mellan 2008 och 2018. Finlands nationella allergiprogram var ett tioårigt folkhälsoprogram. Målet var att minska kostnaderna och framför allt skadorna orsakade av allergisjukdomar.
Caroline Stridsman är registerhållare för det nationella Luftvägsregistret på Registercentrum Västra Götaland. Hon är docent i lungmedicinsk forskning vid Umeå universitet och sjuksköterska på lung- och allergisektionen vid Sunderby sjukhus i Luleå. Caroline Stridsman leder ett forskningsprojekt som ska undersöka om människor med astma har ökad risk att bli allvarligt sjuka i covid-19 – och om de som varit sjuka kan påverkas i sin astmasjukdom efteråt. Projektet stöds av Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond.
Anders Ekholm är senior rådgivare vid Institutet för Framtidsstudier. Tidigare har han arbetat som analyschef på Socialdepartementet där han bland annat undersökt vårt framtida behov av vård och omsorg. Anders Ekholm har även arbetat på Finansdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och Utbildningsdepartementet.
Dagens moderator har en gedigen bakgrund inom politiken generellt och socialpolitiken speciellt. Partiledare (KD) 2004-2015, socialminister 2006-2014 och riksdagsledamot 1991-2015. Göran Hägglund är idag verksam bland annat som PR-konsult för PR-företaget Narva.
Karin Toll (med dr) är öron, näs- och halsspecialist sedan över 20 år tillbaka. Toll disputerade vid Karolinska Institutet med en avhandling om gravida kvinnor och nästäppa. Arbetar sedan många år i sektionen för näs-och bihålesjukdomar, Öron,näs- och halskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Behandlar och utreder både medicinskt liksom kirurgiskt de flesta sjukdomar liksom allergi i näsa och bihålor. Omfattande forskning i samarbete med Karolinska Institutet. Bedriver utbildning för läkarutbildningen, primärvården och blivande specialister i Öron, näs- och halssjukdomar.
Erik Melén är professor och barnallergolog vid Sachsska barnsjukhuset, Södersjukhuset och vice ordförande i Svenska föreningen för allergologi, SFFA. Forskningsledare för den så kallade BAMSE-studien, vars syfte är att ta reda på hur arv, livsstil och miljö påverkar barns astma, allergi och lungutveckling.
Marie Morell är ordförande i Sveriges kommuner och regioners (SKR:s) sjukvårdsdelegation. Hon är också oppositionsråd för Moderaterna i Region Östergötland.
Maria Bradley är professor och överläkare i dermatologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och Institutionen för medicin, Karolinska Institutet. Hennes forskargrupp har fått anslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond.
Mattias Fredricson är sedan 2018 enhetschef med ansvar för Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Tidigare har han arbetat på generaldirektörens stab med att utveckla Socialstyrelsens nya roll som nav i den statliga kunskapsstyrningen inom vård- och omsorgsområdet.
Emma Goksör (MD PhD) är barnallergolog och sektionschef vid Allergi-,
Lung- och CF-mottagningen, Drottning Silvias Barnsjukhus, och forskare
vid Göteborgs Universitet. Hon är aktiv i studien Västra Götalands barn,
som undersöker betydelsen av tidiga risk- och friskfaktorer för astma
och allergi hos barn och som stöds av Astma- och Allergiförbundets
forskningsfond. Hon är också ordförande för Barnläkarföreningens
delförening för allergi och lungsjukdomar hos barn.
Marina Jonsson är barnsjuksköterska, med dr och arbetar som allergisamordnare på Centrum för arbets- och miljömedicin inom Region Stockholm. Hon leder olika allergiprojekt inom regionen, exempelvis utveckling av allergiområdet i Elevhälsoportalen samt undervisning om allergisjukdom till personal inom skola/förskola och hälso- och sjukvård.
Marina Jonsson är också forskare, knuten till Karolinska Institutet. Hon disputerade 2015 med en avhandling om livskvalité hos barn med astma.
Anna Undeman Asarnoj (MD PhD) är barnläkare vid Lung- och allergimottagningen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, och forskare vid Karolinska Institutet. Mottagare av Stora SFFA-stipendiet 2020, för ett projekt som syftar till att studera huruvida en strategi med låg dos och långsam uppdosering vid oral immunterapi mot jordnötsallergi till små
barn är säker och effektiv. Forskningen har direkt klinisk betydelse genom att den kan leda till bot från jordnötsallergi, och stöds även av Astma- och Allergiförbundets forskningsfond.
Lars Olaf Cardell är enhetschef och överläkare vid Institutionen för CLINTEC, Enheten för öron-, näsa- och halssjukdomar, Karolinska Institutet. Han har i flera olika studier de senaste tio åren undersökt kostnader vid pollenallergi. Framför allt har han tittat på de indirekta kostnaderna, det vill säga kostnader för sjukskrivning och produktionsnedsättning.
Teet Pullerits är med dr och specialist inom allergologi, verksam på Allergimottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Kristina Ljungros är Astma- och Allergiförbundets generalsekreterare sedan maj 2019. Hon har en gedigen erfarenhet från engagemang i den ideella sektorn. Hon har bland annat varit arbetande förbundsordförande för RFSU under sex år och är idag vice ordförande i Röda Korset.
Dan Larsson är riksdagsledamot (S) från Stockholm och ledamot av socialutskottet. Tidigare har han bland annat varit oppositionslandstingsråd i Stockholms läns landsting.
Caroline Nilsson är barnläkare och barnallergolog på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset sedan 1996. Hon disputerade 2006 vid Karolinska Institutet och blev 2014 docent i pediatrik vid Karolinska Instutet. Caroline Nilsson är specialistsakkunnig i barnallergologi i Stockholm och har arbetat med nationella riktlinjer för anafylaxi i SFFAs regi, samt europeiska riktlinjer för födoämnesallergi och anafylaxi för European Association of Allergology and Clinical Immunology (EAACI).
Erkka Valovirta är barnläkare och barnallergolog. För närvarande innehar han tjänsten adjungerad professor vid Institutionen för lungsjukdomar och klinisk allergi vid Åbo universitet, Finland. Dr Valovirta har publicerat vetenskapliga artiklar inom allergenspecifik immunterapi, astma hos barn och matallergi. Han har bidragit till flera internationella och finska läroböcker inom området allergologi.
Under de senaste tio åren har han varit utbildningsansvarig inom Finlands nationella allergiprogram 2008-2018.
Annette Gromell är specialistsjuksköterska inom barn-och ungdom. Hon arbetar på specialistvårdssektionen, Sachsska barn-och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset och har lång erfarenhet av pediatrisk dermatologi.
Susanne Lundin är doktorand och specialistsjuksköterska inom barn-och ungdom. Hon arbetar på hudenheten, specialistvårdssektionen, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset. Susannes doktorandprojekt fokuserar på behandling och konsekvenser av att leva med eksem, från barn till vuxen, och bedrivs inom BAMSE-studien.
Leif Bjermer är professor och överläkare vid avdelningen för lungmedicin och allergologi, Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund. Han har en lång forskningskarriär med fokus på de små luftvägarnas betydelse vid astma.
Astma- och Allergiförbundet arbetar för att möjliggöra ett friskare och tryggare liv för alla med astma, allergi eller annan överkänslighet genom att sprida information, bedriva opinionsbildning och stödja forskning.
Tillsammans med våra lokalföreningar för vi tre miljoner astmatikers och allergikers talan.
Allergiska reaktioner drabbar många organ i kroppen och fortfarande saknas viktig kunskap för att förstå hur de uppkommer. Därför skapades Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond 1998.
Idag har fonden delat ut mer än 175 miljoner kronor till angelägen forskning, och är den enda finansiären i Sverige vars bidrag enbart går till astma- och allergiforskning.
